Svensk ordbok 2009, webbversion

pe`lare substantiv ~n äv. vard. pelarn, plur. ~, best. plur. pelarna pel·ar·en●kraftig, stolpliknande, bärande konstruktion i byggnad i arkitektoniska samman­hang vanligen om så­dan konstruktion med fyr­kantig el. mångkantig (inte helt rund) genom­skärning arkit.JFRcohyponymkolonn 1cohyponymbaluster pelarkrönpelarradhörnpelaremarmorpelaretemplets pelareen herrgårds­byggnad med korintiska pelare○i sammansättn. äv. om an­dra före­teelser med liknande formkotpelarerökpelarevattenpelaresedan 1385Klosterläsningfornsv. pilare, pelare; av medeltidslat. pila´re, pila´rium med samma betydelse, till lat. pi´la ’pelare’