Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n
●(typ av) krydda med mer eller mindre skarp, brännande smak
och stickande doft
kokk.pepparbuskekajennpepparkryddpepparsvartpepparvitpepparlite salt och peppar behövdes på fisken○äv. om motsvarande (tropiska) kryddväxter (buskar el. träd)dra dit pepparn växerförsvinna
dra dit pepparn växer, jag vill aldrig se dig mera!
gå åt pepparnmisslyckas totalt
trots ett stort antal körlektioner gick uppkörningen åt pepparn
peppar, peppar (ta i trä)!må det (fortsätta att) gå bra!en sorts besvärjelse
än så länge har spelarna varit skadefria, peppar peppar!
spansk peppartyp av stark paprika
hon använde spansk peppar för att sätta piff på fisksoppan
sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. pipar, pepar; via lat. av grek. pep´eri med samma betydelse; besl. med paprika