verb ~de ~t
per·cipi·er·ar●ta upp (sinnesintryck) i medvetandet
nästan enbart i fackspråkpsykol.JFRcohyponymvarsebli
percipiera omvärldenpercipiera ngtsedan ca 1635av lat. percip´ere ’märka; begripa’
Subst.:vbid1-278105percipierande,
vbid2-278105percipiering;
perception