Svensk ordbok 2009, webbversion

periferi´ substantiv ~n ~er peri·feri·er●(sluten) kurva som runt­om begränsar en yta särsk. en cirkel el. liknande geometrisk figur mat.rum.SYN.synonymomkrets en radie är en sträcka från medel­punkten till en punkt på periferin○äv. ut­vidgatytter­område stadens periferiSverige ― ett land i Europas periferi○äv. bildligt, särsk. i ut­tryck för att ngn/ngt har under­ordnad betydelseett problem i periferinhan till­hörde inte NN:s vän­krets, på sin höjd befann han sig någon­stans i periferinsedan 1690av grek. perifer´eia ’om­lopp; om­krets’