substantiv ~n perpendiklar
per·pend·ikl·ar●linje som är vinkelrät mot en viss annan linje
mat.SYN.synonym2normal
○äv.sänklod
en perpendikel (till ngt)sedan 1690av lat. perpendic´ulum ’blylod, sänklod’, till perpen´dere ’noga avväga’; jfr pensum
Svensk ordbok 2009, webbversion