Svensk ordbok 2009, webbversion

pincera [pinse´-el.päŋse´-] verb ~de ~t pinc·er·arbeskära (trädgårds­växt) genom inkortning av års­skott trädg.pincera vin­rankanäv. med konstruktionsväxlingbeskära eller toppa (spetsar på) skott pincera de nya skottenpincera (ngt)sedan 1872av fra. pincer ’klämma; nypa’ Subst.:vbid1-279625pincerande, vbid2-279625pincering