Svensk ordbok 2009, webbversion

pi`nsam adjektiv ~t ~ma pin·samm·aresom orsakar (all­män och) besvärande förlägenhet i ngn grupp; vanligen om situation, händelse e.d. admin.psykol.JFRcohyponymgenerandecohyponymplågsam ett pinsamt gräl bröt ut mellan värden och värdinnanden bort­gångnes alkohol­vanor var ett pinsamt ämnehans o­kunnighet väckte pinsam upp­märksamhethon blev pinsamt berörd av ex­makens när­varo (adv.)ngn gång äv. om personhan är en pinsam figurpinsam (för ngn) (att+V)sedan 1794