substantiv ~en ~ar
pip·en●smal, utskjutande, (nästan) rörformig del av kärl som man häller ut vätska (i lagom doser) genom
hush.JFRcohyponym1snip 1
pipen på tekannanpipen (på ngt)sedan ca 1635trol. av lågty. pipe med samma betydelse; samma ord som 1pipa
2pip
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
pip·et●(tämligen svagt) ljud i högt tonläge
påminnande om (el. utgörande) fågelkvitter
komm.råttornas pipbabyns pippipet från brandvarnaren○äv. anv. som en sorts interjektion”Pip, pip”, lät det i luren○i vissa (ofta negerade) uttryck äv. om ljud (spec. information) i allmänhetinte ett pip till, för då täpper jag till munnen på dighan hade inte hört ett pip om sakenett pip (om ngn/ngt/SATS)sedan 1732till 2pipa