substantiv ~n ~ar
pippi·ar●fågel
i barnspråkzool.sedan 1889ljudhärmande barnspråksord
2pipp`i
substantiv ~n
●i vissa uttryck
överdriven, ensidig intresseinriktning
NollJFRcohyponymmani 1
han har pippi på fotboll○äv.(anfall av) galenskap
få pippidet är rena pippin att inte försäkra huset(ha) pippi (på ngt)sedan 1920ev. till da. pip ’galenskap, tokeri’, med anslutning till 1pippi