Svensk ordbok 2009, webbversion

pis`krapp substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en pisk|­rapp·et(ljudligt) slag med piska särsk. som bestraffning mest histor.NollJFRcohyponymsnärt 2 han dömdes till tio piskrappofta bildligtfrågorna kom som piskrappsedan 1843