Svensk ordbok 2009, webbversion

pjäs substantiv ~en ~er pjäs·en1litterärt verk med (nästan) en­bart dialog, av­sett att upp­föras på teater litt.vet.scen.SYN.synonymteaterstyckesynonymskådespelsynonymdrama JFRhyponymkomedihyponymtragedi 1hyponymfars radiopjässuccépjästv-pjäsen ny­skriven pjäsregissera en pjäsrepetera en pjässätta upp en pjäspjäsen sågades av kritiken och fick läggas neren pjäs (om ngn/ngt/SATS)höra till pjäsenhöra till saken​ det hör till pjäsen att oppositionen mot­sätter sig regeringens skatte­politik sedan 1737av fra. pièce ’stycke; pjäs’; av o­visst urspr. 2tyngre (artilleri)vapen samman­fattande beteckning för kanon, kul­spruta m.m.mil.pjäsvärnartilleripjässedan 17683(upprätt­stående) spel­figur särsk. i schack spel.ställa upp pjäserna och börja spela○äv. in­skränkt om schackfigur med större värde än bondevit förlorade pjäs och gav genast upplätta pjäser, dvs. löpare och springaresedan 17714(större) före­mål särsk. om prydnads­föremål heminr.porslinspjässilverpjässkulpturen i hörnet var en unik pjässedan 1680