Svensk ordbok 2009, webbversion

plå`nbok substantiv ~en plånböcker plån|­bok·en●mjukt, tunt, på mitten hop­vikbart (läder)fodral med flera fack för förvaring av sedlar (och mynt) och äv. identitets­kort, kvitton, biljetter m.m. kläd.JFRcohyponymportmonnä plånboksfickaen tjock plånbokhan hade plånboken i inner­fickanhon tog fram plånboken och betalade○ofta mer el. mindre bildligt, med tanke på pengarplånboksfrågorhålla hårt i plånbokenlätta på plånbokendet blev inte mycket kvar i plånboken när skatt­masen tagit sittprivat­anställda har ofta tjockare plånböcker än offentlig­anställdasedan 1807 i sin nuv. bet.före ca 1850 (oftast) ’liten bok med inhäftade plån för an­teckningar (möjliga att ut­plåna)’; jfr plån