Svensk ordbok 2009, webbversion

plås´ter substantiv plåstret, plur. ~, best. plur. plåstren plåstr·et●sårförband med själv­häftande remsor på ömse sidor om den medicinskt verksamma delen för mindre och lindrigare sår med.plåsterlapphon satte plåster på skav­såret○ibl. bildligtefter­hängsen person han var som ett plåster på henneplåster på sårenen smula tröst eller kompensation för ngn mot­gångel. ngt utstått obehag e. d.​ som plåster på såren för förseningen fick de biljettpengarna till­baka sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. plaster (’sårförband av örter’ m.m.); ur lat. emplas´trum ’förband; plåster’; jfr piaster