Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
plöts·lig●som sker eller uppkommer hastigt och oväntat
dvs. utan förberedande el. inledande fas
tid.JFRcohyponymabrupt
en plötslig vindilhans plötsliga död i en olyckahan drabbades av plötslig yrselsedan 1640av ty. plötzlich med samma betydelse, till äldre ty. Plotz ’hörbart fall’; urspr. ljudhärmande