Svensk ordbok 2009, webbversion

plan`tskola substantiv ~n plantskolor plant|­skol·anodling där plantor ut­vecklas för att senare planteras om på annan plats; vanligen i fråga om träd och buskar bot.pedag.äv. bildligt om miljö el. om­givning som främjar ngns fysiska el. andliga ut­vecklingden lilla förortsklubben har i många år varit en plantskola för stadens stor­klubbaren plantskola (för ngt)sedan ca 1662