Svensk ordbok 2009, webbversion
plat`sbiljett
substantiv ~en ~er
plats|bilj·ett·en●(tåg)biljett som garanterar innehavaren sittplats på bestämt ställe
och som löses utöver färdbiljetten
delvis histor.trafik.platsbiljett var obligatorisk på vissa snabbtågsedan 1913