Svensk ordbok 2009, webbversion

plat`sbiljett substantiv ~en ~er plats|­bilj·ett·en(tåg)biljett som garanterar inne­havaren sitt­plats på bestämt ställe och som löses ut­över färd­biljetten delvis histor.trafik.platsbiljett var obligatorisk på vissa snabb­tågsedan 1913