Svensk ordbok 2009, webbversion

platt`form substantiv ~en ~ar platt|­form·en●plan, upp­höjd yta som ut­gör under­lag av ngt slag, spec. vid lastning, för ställningar o.d. databehandl.komm.tekn.trafik.plattformstruckett stort lager­hus med plattformar för lastning och lossning○äv. om så­dan yta (av varierande slag) att stå på, spec.perrong gå till plattform 2 och vänta på tåget○spec. äv.del av spår­vagn (eller järnvägs­vagn) i an­slutning till in- och ut­gången vanligen främst el. bakerst i vagnen ngt åld.○spec. äv. datatekn.viss typ av operativ­system eller processor plattformsoberoende○äv. om an­ordning för letning och ut­vinning av olja till havsoljeplattform○äv. bildligt om (intellektuell) utgångs­punkt, under­lag för förhandlingar, samman­fattning av stånd­punkter e.d.valplattformfacket måste skaffa sig en ny plattform in­för över­läggningarnapartiets plattform kan samman­fattas i 3 punktersedan 1793av fra. plate-forme med samma betydelse, till plat, se 1platt, och forme, se 1form