Svensk ordbok 2009, webbversion

pli substantiv ~n i vissa ut­tryck stramt, disciplinerat upp­trädande av person el. hus­djur (särsk. hund) psykol.hon har ingen pli på hundengymnastik­läraren lyckades få pli på klassenpli (på ngn/ngt)sedan 1825av fra. pli ’veck; skick, sätt’; av lat. plica´re ’veckla; vecka’; jfr applicera, plissera, replikera