Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
plugg·et●intensiv och koncentrerad inlärning av fakta
vard.pedag.examenspluggkatekespluggråplugg○äv.skola
konkret el. abstrakt
vard.de har ofta sällskap till pluggetvad ska du göra efter plugget?sedan 1863till 2plugg
substantiv ~en ~ar
plugg·en●litet, ungefär cylindriskt föremål för tätning av eller isättning i hål
tekn.SYN.synonym1tapp 1synonympropp 1
borra hål i betongväggen, sätt i pluggen och skruvata pluggen ur hålet och låt vattnet rinnasedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. plugger; ev. av lågty. plugge med samma betydelse; av omdiskuterat urspr.; jfr pligg