Svensk ordbok 2009, webbversion

1plump adjektiv ~t ●grov och o­hyfsad och ofta (ev. o­medvetet) sårande; om person, handling e.d. admin.psykol.JFRcohyponymburdus hans plumpa an­spelningar på arvet under begravningsmiddagenplump (mot ngn)sedan 1622av lågty., ty. plump ’grov; klumpig; plump’; jfr 2plump
2plump substantiv ~en ~ar plump·en●(bläck)fläck bok.bläckplumpen plump i protokolleten fadäs​ att de bara lyckades få o­avgjort mot botten­laget var en plump i protokollet sedan ca 1635av lågty. plump, ty. Plump ’tungt fall’; av ljud­härmande urspr.