Svensk ordbok 2009, webbversion

plus`kvamperfekt substantiv ~et, plur. ~ el. ~er el. plus`kvamperfektumplus`kvamperfektum ~et el. ~, ~er plus·kvam|­per·fekt·et, plus·kvam|­per·fekt·umett samman­satt tempus för förfluten tid, som i svenskan bildas med hjälp av verb­formen ”hade” och som ut­trycker att en viss handling var full­bordad vid en viss tid­punkt i det förflutna språkvet.JFRcohyponym2perfekt om man bildar pluskvamperfekt av ”resa”, får man ”hade rest”(i) pluskvamperfektsedan 1753av lat. (tem´pus) plusquamperfec´tum med samma betydelse, till 1plus, lat. quam´ ’än’ och 2perfekt