Svensk ordbok 2009, webbversion

poängte´ra verb ~de ~t poängt·er·arfram­hålla med sär­skilt efter­tryck komm.JFRcohyponymunderstrykacohyponymaccentueracohyponymbetona 2 det poängterades att värn­skatten var av till­fällig naturäv. om icke-levande före­teelsemarkera, göra tydlig de många lyx­hotellen poängterar stadens karaktär av internationellt centrumhan har en starkt poängterad hakapoängtera ngt/SATSsedan 1905av fra. pointer med samma betydelse; till 1poäng; jfr pointer Subst.:vbid1-284428poängterande, vbid2-284428poängtering