substantiv ~n polisbrickor
pol·is|brick·an●metallbricka som utgör tjänstetecken för polisman
kläd.samh.sedan 1840Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n polisbrickor
pol·is|brick·an●metallbricka som utgör tjänstetecken för polisman
kläd.samh.sedan 1840