Svensk ordbok 2009, webbversion
[pål`-]
verb ~de ~t
polstr·ar1stoppa
möbler
hush.polstrade soffor och fåtöljerpolstra ngt (med ngt)sedan 1941av ty. polstern med samma betydelse; nära besl. med bolster
2stödja eller ge mjuk omgivning
med vadd e.d.
särsk. med.Nollpolstra det skadade partietpolstra ngtsedan 1920Subst.:vbid1-282821polstrande,
vbid2-282821polstring