substantiv ~n polyedrar
poly·edr·ar●sluten rymdgeometrisk kropp vars begränsningsytor är plana
mat.pyramider, kuber och andra polyedrarsedan 1805till grek. poly´edros ’mångplanig’
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n polyedrar
poly·edr·ar●sluten rymdgeometrisk kropp vars begränsningsytor är plana
mat.pyramider, kuber och andra polyedrarsedan 1805till grek. poly´edros ’mångplanig’