[pån´-]
substantiv ~en
pond·us·en●naturlig förmåga att inge respekt
psykol.rektorn var en man med pondus○ibl. äv.tyngd, eftertryck
han fastslog med pondus, att ...sedan 1794av lat. pon´dus ’vikt; tyngd’; jfr pensum, pond, pund, pyndare
Svensk ordbok 2009, webbversion