substantiv ~en ~er
pot·ent·at·en●person i inflytelserik ställning
ibl. ngt nedsätt.samh.yrk.JFRcohyponympamp 1
någon lokal potentat ordnade så att hans fru också fick jobb i kommunenen viss potentatdjävulensärsk. i polemiska sammanhang
NN har läst mitt senaste inlägg som en viss potentat läser Bibeln
sedan 1538av lat. potenta´tus med samma betydelse; till potens