Svensk ordbok 2009, webbversion
präs
`
tviga
verb
prästvigde prästvigt
,
pres.
prästviger
präst|vig·er
●
viga (ngn) till präst
relig.
han prästvigdes av biskop NN
prästviga ngn
sedan 1739
Subst.:
vbid1-288703
prästvigande
,
vbid2-288703
prästvigning