Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en
pre·de·stin·at·ion·en●förutbestämmelse
särsk. i religiösa sammanhang betr. frälsning el. förtappelse
relig.JFRcohyponymfatalism
kalvinismens lära om predestinationenpredestination (av ngn/ngt) (för/till ngt)sedan 1618till predestinera