Svensk ordbok 2009, webbversion

predi´ka verb ~de ~t pre·dik·arhålla en predikan komm.relig.prästen predikade om förlåtelse och försoningäv. i konstruktion med objektJFRcohyponymförkunna predika evangeliumäv.hålla förmanings­tal om ngt ibl. ngt ned­sätt.han predikar gärna om ut­sugning och miljö­förstöringäv.före­språka, upp­mana till predika åter­hållsamhetpredika (ngt/SATS) (för ngn), predika (om ngt/SATS) (för ngn)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. predika; av lat. prædica´re ’förkunna’; jfr predicera, predikament, predikat Subst.:vbid1-284726predikande