substantiv ~en ~er [pri´m- el. pri`m-]
prim·en1intervall mellan två identiska toner
dvs. ”nollintervall”
musikJFRcohyponymenklang
sedan 1864till lat. pri´mus ’först’; jfr primus
2en stöt i fäktning
mil.sport.primgardprimhugg○äv. om en ställning i fäktningsedan 1645