Svensk ordbok 2009, webbversion

princi´p substantiv ~en ~er princip·en●grund­läggande sats eller regel som ofta ut­gör norm för handlande e.d. af.komm.vetenskapl.JFRcohyponymgrundsats principbeslutprincipdiskussionprincipfrågastavningsprincipfasta principerpedagogiska principeren man med principerhon har som princip att all­tid tala sanningut­nämningen av NN stred mot demokratiska principer○äv. om yttersta grund­val el. förut­sättning för ngtlivsprincipdet ondas principprinciperna för universums existens○äv. i ett ut­tryck för att ngt i huvud­sak är på visst sätti princip har du gjort rätt, men en del detaljer måste rättas tillprincipen (om ngt/SATS), principen (SATS), principen (för ngt/att+V/SATS)Arkimedes princip den fysikaliska lag som säger att en kropp som sänks ner i en vätska förlorar lika mycket i vikt som den undan­trängda vätskans viktav principenligt ngns levnads­regler​ hon vägrar av princip att bära päls sedan 1698av lat. princip´ium ’början; upp­hov; grund­princip’; besl. med prins