substantiv ~n äv. vard. privatlärarn, plur. ~, best. plur. privatlärarna
priv·at|lär·ar·en●lärare som undervisar elever enskilt
pedag.yrk.JFRcohyponymguvernantcohyponyminformator
ambassadören anställde en privatlärare åt sina barn(ngns) privatlärare, privatlärare (för/åt ngn)sedan 1843