Svensk ordbok 2009, webbversion

process´ substantiv ~en ~er pro·cess·en1förlopp som inne­bär att ngt förändras eller ut­vecklas tekn.tid.fredsprocessförmultningsprocessförnyelseprocessjäsningsprocessen kemisk processut­seendet av en ny parti­ledare är en ut­dragen processmognande är i de flesta fall en mycket långsam processgöra processen kort (med ngn)snabbt av­färda eller tillintet­göra (ngn)​ hon visade att fjolårsformen fanns kvar och gjorde processen kort med mot­ståndarna sedan ca 1780jfr fornsv. proces ’procession; tillvägagångs­sätt’; av lat. process´us ’fram­skridande’, i medeltidslat. äv. ’rätte­gång’, till lat. proce´dere ’gå fram­åt’; jfr procedur, procession, processor 2rätte­gång jur.SYN.synonymmål 6 processlagcivilprocessdriva en processhon ligger i process med sin ex­makede vann den lång­dragna processenen process (med/mot ngn) (om ngt)sedan 1540Processen.Svensk titel på roman av Franz Kafka (1925; om en mardrömsliknande rättegång där den anklagade döms till döden utan att få veta vad han anklagas för)