[-∫ekti´läv.-jekti´l]
substantiv ~en ~er
pro·jekt·il·en●anordning som skjuts i väg med eldvapen
vanligen om kula el. granat
mil.JFRcohyponym2patron
artilleriprojektilstridsprojektilträffas av en projektilen projektil med stor sprängverkan○ibl. äv. om föremål som kastassedan 1823av fra. projectile med samma betydelse; till lat. projic´ere ’kasta fram’; jfr projekt