Svensk ordbok 2009, webbversion

promene´ra verb ~de ~t pro·men·er·ar1(långsamt) gå för nöjes skull och gärna njuta av om­givningen NollJFRcohyponymspatseracohyponymströva hon brukade promenera i parken på sön­dagarnadet är bara 1 km, så vi kan lika gärna promenera○äv. mer el. mindre bildligt, i ut­tryck för bekvämt ut­förande av ngtdet var bara att promenera hem segernpromenera (omkring) (ngnstans)sedan 1738till fra. se promener med samma betydelse, till promener ’föra om­kring, led­saga’ 2få (hus­djur) att gå om­kring för motionens skull Nollpromenera hundarna en halv­timma varje dagpromenera ngn/ngtsedan 1883Subst.:vbid1-287372promenerande; promenad (till 1)