Svensk ordbok 2009, webbversion

proportion [-∫o´n] substantiv ~en ~er pro·port·ion·en(lämpligt) storleks- eller måttsförhållande vanligen hos del(ar) av två- el. tre­dimensionell figur utstr.JFRcohyponymförhållande 3cohyponymrelation 1 bildproportiontill­byggnaden hade lite underliga proportioneräv. ngt ut­vidgatsaften blandas med vatten i proportionerna 1–4äv. utan jäm­förelseendast plur. mått vad har tavlan för proportioner?äv. bildligtförlora sinnet för proportionerför­delarna står inte i rimlig proportion till kostnadernanöden i det krigs­härjade landet har an­tagit skrämmande proportionersaken har fått för stora proportionerproportion (mellan ngra), (i) proportion (till ngt/SATS)sedan 1584av lat. propor´tio ’lika förhållande’; jfr portion