substantiv ~en ~er
pro·tes·en●(konstgjord) anordning som ersätter en förlorad kroppsdel
särsk. tand el. arm el. ben
med.tandprotesdet gamla träbenet ersattes med en modern protes i plastsedan 1892modern ombildn. av grek. pros´thesis ’tillägg’, till pros´ ’till’ och thes´is ’sättande’; jfr tes