Svensk ordbok 2009, webbversion

proteste´ra verb ~de ~t pro·test·er·ar1ut­trycka protest mot ngt komm.ungdomarna protesterade mot plågsamma djur­försökfilmen om Jesus fick kyrkan att protesterahan protesterade genom att inte när­vara vid mötetprotestera (mot ngn/ngt/SATS)sedan 1545via ty., fra. av lat. protesta´ri ’försäkra; protestera’, till pro ’för’ och testa´ri ’vittna’; jfr attestera, testamente 2förklara (växel) inte in­löst i tid eller accepterad åld.ekon.protestera en växelprotestera ngtsedan 1628Subst.:vbid1-287865protesterande, vbid2-287865protestering; protest