Svensk ordbok 2009, webbversion

pro`va verb ~de ~t prov·aran­vända på prov NollJFRcohyponympröva 1 han skulle prova sin ny­inköpta flyt­västspec. i sam­band med klädköp e.d.provrumprova byxoräv. med avs. på ngt abstraktde bestämde sig för att prova att bo på landetprova ngt/att+V/SATSprova vingarnasevinge sedan senare hälften av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. prova Subst.:vbid1-287984provande, vbid2-287984provning; 1prov