Svensk ordbok 2009, webbversion

pry`da verb prydde prytt, pres. pryder pryd·er1förse med prydnad konstvet.JFRcohyponymdekorera 1cohyponymutsmycka klass­rummet var prytt med blommor och björk­kvistar på av­slutningenhon prydde kräftorna med dill­kvistarpryda ngn/ngt (med ngt)sedan 1385Klosterläsningfornsv. prydha, till prudher ’ståtlig; präktig’; nära besl. med pryd 2ut­göra prydnad för konstvet.en tavla som verkligen prydde sin platspresidentens bild prydde bokens om­slag○äv. bildligtfungera bra på hon pryder sin plats i lagetpryda ngtsedan 1536Subst.:vbid1-288377prydande