Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
puls·en●blodets stötvisa tryck mot pulsåderväggarna
i takt med hjärtats slag
fysiol.pulsfrekvenspulsslagta pulsen på ngnen puls på 60 (slag i minuten)pulsen var ojämn och hon mådde illa○äv. bildligtintensitet
JFRcohyponymrytm
storstadens pulskänna ngn på pulsenundersöka ngns karaktär
frågestunden gav dem möjlighet att känna presidentkandidaterna på pulsen
sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. puls; av lat. pul´sus ’slag; stöt’; jfr impuls, repulsion
substantiv ~en ~er
puls·en●(signal som utgör) kortvarig variation med stegring och tillbakagång
i elektrisk spänning, strålning e.d.
Nollpulsgeneratorsända en serie pulsersedan 1940se 1puls