Svensk ordbok 2009, webbversion

pund substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en pund·et1en mynt­enhet i bl.a. Stor­britannien numism.pundsedelförvalta sitt pund(omsorgs­fullt) sköta sina till­gångarurspr. bibl.​ hon är mycket ekonomisk och vet hur hon ska förvalta sitt pund ○ äv. bildligt ta väl vara på sina personliga förut­sättningar​ beträffande litterära talanger har hon förvaltat sitt pund och är i­dag författare på hel­tid pund sterlingbrittiskt pund​ lyxfartyget lär ha kostat 90 miljoner pund sterling att bygga sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserav eng. pound (sterling); av samma urspr. som pund 2 2en vikt­enhet om cirka ett halvt kilo än­nu före­kommande i t.ex. USA och Stor­britannien, förr äv. i Sverige mått.ett pund smörett pund (ngt), ett pund (med ngt)sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. pund ’skål­pund; lispund; mynt- och vikt­enhet’; gammalt germ. lån av lat. pon´do ’i vikt; till vikten’; jfr pensum, pond, pondus