substantiv ~en ~ar
puss·en1liten vattenpöl
Nollvattenpussbarnen trampade gärna i pussarna på gatansedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. pus ’brunn; gyttjehål; vattenpuss’; besl. med påse, pösa
2kyss med slutna läppar
som uttryck för vänskap el. kärlek (vanligen dock utan inslag av erotik)
vard.komm.pusskalasavskedspusshan gav modern en puss på kindensedan 1712sv. dial. puss; trol. ljudhärmande