Svensk ordbok 2009, webbversion

1pynt substantiv ~et pynt·et(enklare) ut­smyckning vanligen med små­saker i hem­miljö heminr.julpyntrummet hade flera smålampor och rätt mycket pyntsedan ca 1730till pynta
2pynt substantiv ~en ~ar pynt·enspets på ankare Nolläv.klädsel på tåg­ända äv.yttersta del av udde sedan 1787av nederl. punt med samma betydelse; av medeltidslat. pun´cta ’spets; udde’; jfr punkt