verb räddes, sup. undviks
räd·as●vara rädd för
ngt
ngt högt.psykol.SYN.synonymfrukta 1
många människor räds dödenhon räds inte att bli gammalrädas (för) ngn/ngt/att+V/SATSsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. räþas, urspr. ’komma att darra’, till räþa ’skrämma’; jfr rädd, rädsla, rälig
Subst.:rädsla
Den rätt kan läsa sitt Fader vår han rädes varken fan eller trollen.Erik Gustaf Geijer, Den lilla kolargossen (ca 1810)