Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
rämn·ar●spricka på ett dramatiskt sätt
på grund av starkt tryck e.d.
NollJFRcohyponymbrista 1
jordytan rämnade under skalvetvalven störtade in och murarna rämnade○äv. mer el. mindre bildligtmolntäcket rämnade i västrämnasedan 1000-taletrunsten, Runtuna, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform rifna, fornsv. rifna, rimna, rempna; nära besl. med riva
Subst.:vbid1-303241rämnande
substantiv ~n rämnor
rämn·an●spricka
som uppkommit av att ngt rämnat
Nollrämnor i klippansedan 1604