Svensk ordbok 2009, webbversion

1rätt adjektiv, neutr. ~; i vissa stelnade uttryck används ~an ●som är som det ska vara admin.MOTSATSantonymfelaktig JFRcohyponymkorrektcohyponymriktig 1 rättvändhitta den rätte arvingen○spec.som stämmer med verkliga förhållanden e.d. hitta den rätta lösningenrätt svar på den tredje frågan var Sydney○äv. försvagatsom passar väl för visst ända­mål hitta rätt sko­storlekäta rätt kosträtt man på rätt platsav­vakta det rätta till­fälletdu är på rätt vägfinna de rätta ordengå på rätt sida av vägenjag kan inte hitta rätt nyckelett ord i rättan tid○spec. om moraliskt riktigt handlandedet var rätt av dig att berätta hela sanningendet är inte rätt att hon ska sitta ensam när alla an­dra firardet är rätt åt ngnngn har sig själv att skylla​ hon drog katten i svansen så det var rätt åt henne att hon blev riven inte en siffra rättsesiffra inte vara mer än rättse2mer kalla/nämna ngt vid sitt/dess rätta namnsenamn 2 komma på rätt kölseköl rätt ska vara rättreglerna bör under alla om­ständigheter följasurspr. bibl.​ rätt ska vara rätt – du ska ha sju kronor till­baka i växel satsa på rätt hästsehäst träffa den rätte/rättaträffa den stora kärleken​ han var trött på att vara singel och drömde om att träffa den rätta vara av den rätta ullenseull vara (inne) på rätt spårsespår 1 sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Valbo, Gästriklandrunform ritaR (plur.), fornsv. rätter, räter; av samma urspr. som rät
2rätt adverb 1ibl. i konstruktioner med det betydelsetomma adverbetså i någor­lunda hög grad utstr.SYN.synonymganskasynonymtämligen han är rätt gammalhon sjunger rätt bradet var rätt så trevligt på bjudningendet var rätt många som inte komdet står inte rätt till med ngn/ngtdet är ngt som inte är bra med ngn/ngt​ det står inte rätt till med honom – han har varit tyst och in­bunden i flera veckor sedan ca 1675fornsv. rät ’rakt; sant; rätteligen’ 2utan ngn felaktighet NollMOTSATSantonym2fel 2 klockan går rätthan träffade rätt på tavlanom jag minns rätt så var det 1992○spec. med moralisk inne­bördtill­sättningen av tjänsten gick inte rätt tillinte vara rätt navladsenavla missförstå mig rätt!semissförstå rätt och slättbaravid konstaterande av faktum e.d.​ tavlan heter rätt och slätt ”Självporträtt” rättare sagtut­tryckt med en korrektare formulering​ snart har han släckt sin sista brand, eller rättare sagt, gjort sin sista brandinspektion sedan 800–900-taletrunristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)runform rit 3i en (tänkt) bana som ut­görs av en rak linje Nollupprättde föll rätt ner i av­grundenbilen åkte rätt in i stolpenhon såg honom rätt i ögonen○äv. som förstärkande ut­tryck med mindre ton­vikt på riktningenhan blev blöt rätt i­genom klädernade hamnade rätt på en o­värderlig skatträtt upp och ner1lod­rätt​ de ljusa kalkstensklipporna reser sig rätt upp och ner från stranden 2utan om­svep​ han erkände rätt upp och ner att han hade spetsat kaffet med amfetamin sedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelser4i vissa ut­tryck plötsligt tid.JFRcohyponymbäst rätt som det var hördes ett skrikrätt vad det var kom en hund springanderätt vad vi gick där började det regnasedan 17625i vissa ut­tryck och mer el. mindre i substantivisk an­vändning reda Nollsese1reda 1 jag måste leta rätt på mina an­teckningar från mötetsedan 1712
3rätt substantiv ~en ~er, efter prep. ibl. ~a rätt·en1vanligen obest. f. sing.; i vissa ut­tryck det att ha den riktiga upp­fattningen om ngt NollMOTSATSantonym1fel 2 få rätthon har nästan all­tid rättatt ta tåg tar kortast tid, det har du rätt iNN fram­håller med rätt(a) att materialet var för litet för att tillåta säkra slut­satser(ha) rätt (i ngt)med rätt eller orättdet må vara motiverat eller inte​ han kommer inte att vinna valet efter­som han med rätt eller o­rätt an­ses vara o­sympatisk sedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. rätter ’rättighet; lag; dom­stol; straff’; nord. ord, mot­svarande ty. Recht, eng. right; jfr rät 2knappast plur. rättighet av juridisk el. moralisk natur jur.samh.allemansrättrösträttstrejkrättupphovsrättyttranderättäganderättkräva sin rättha rätt till studie­lånrätten till arbetehan var i sin fulla rätt att försvara sigden an­klagade har laglig rätt till en advokatman har rätt att fordra en bättre service när man har betalat så mycket○äv. om makt e.d. som upp­kommer ur visst förhållandemed ålderns rättden starkares rätträtt (till ngn/ngt), rätt (att+V)all rätt i världenfull rättighet​ du har all rätt i världen att vara stolt över din in­sats; hon hade all rätt i världen att vara sur på honom göra rätt för sigut­föra rimlig mot­prestation​ många handlare är villiga att göra rätt för sig om kunden reklamerar en vara komma till sin rättkunna ut­veckla sin förmåga på rimligt sätt​ låten kräver många lyssningar för att komma till sin rätt med all rätthelt rätt­mätigt​ de trogna supportrar som kom såg med all rätt ledsna ut efter den första perioden ta ut sin rättgöra sig (negativt) gällande​ tröttheten tog ut sin rätt och han somnade redan klockan åtta på kvällen sedan 800–900-taletrunristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)runform rit 3knappast plur. samman­fattningen av de (juridiska) principer som ut­trycker vad som är o­lovligt och lovligt beteende i visst sam­hälle etc.; huvud­sakligen (men inte ute­slutande) samlade i lagar och förordningar jur.JFRcohyponym1lag 1cohyponymjuridik rättsnormrättspraxisrättstryggheträttsuppfattningfolkrättnaturrättromersk rättenligt gällande rätt får man inte ...○äv. om så­dant system in­om visst om­rådei sammansättn. civilrättfamiljerätthandelsrätt○äv.rätt­visa gudomlig rättskilja mellan rätt och o­rättlåta nåd gå före rättsenåd 1 sedan 800–900-taletrunristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)runform riti (dat., i sammansättn.) 4vanligen i sammansättn. och vissa ut­tryck; ibl. i formenrätta dömande myndighet admin.jur.JFRcohyponymdomstol hovrättkammarrättkrigsrättregeringsrätttingsrättunderrättstå in­för rättaställas in­för rättain­ställa sig in­för rättenfallet ska upp i rätten nästa veckamålet bör prövas in­för högre rätträtten betraktade brottet som grovt○äv. med ton­vikt på förhandlingarna el. den konkreta församlingenvittna i rättenrätten ajournerade sigsedan början av 1300-taletSkåne-Lagen5viss typ av tillagad mat som ensam kan ut­göra (huvud­beståndsdel i) en mål­tid vanligen inne­hållande flera sorters födo­ämnen kokk.efterrättförrätthuvudrättkötträttvarmrätten lätt­lagad rättmid­dagen består av tre rätterdagens rättbillig restaurangrätt som serveras mitt på dagen​ de gick till kvarters­krogen och tog var sin dagens rätt sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. rätter; efter lågty. richte med samma betydelse; nära besl. med rät; jfr anrätta