adjektiv ~t
rätt|mät·ig●som uppfyller naturliga krav på rättvisa
admin.samh.JFRcohyponymberättigad 2
rättmätiga kravett rättmätigt straff○spec.som enligt lag är
den som har viss rättighet
den rättmätige arvingenstöldgodset återlämnades till den rättmätige ägarensedan 1563efter lågty. rechtmetich med samma betydelse; jfr 1rätt och mått