adjektiv ~t
rätt|råd·ig●som handlar på ett moraliskt riktigt sätt
enl. ngn (samhällelig) norm
admin.psykol.relig.JFRcohyponymhederligcohyponymredbarcohyponymrättsinnig
rättrådiga domare○äv. om handling e.d.leva ett rättrådigt livrättrådig (mot ngn)sedan slutet av 1400-taletSchack-tafvels lekfornsv. rätradhogher